Matfett och tillsatser

hamburgare snabbmat

Smak, konsistens och hållbarhet är vanliga argument för att använda tillsatser i processade livsmedel. I Sverige får man bara använda godkända tillsatser som jag berättade om i mitt förra inlägg. Det betyder dock inte att alla tillsatser är ofarliga, vissa ska man tvärtom se upp med och undvika att äta för mycket av.

I dag tänkte jag gå igenom några olika tillsatser som man inte ska äta för mycket av. Jag tänkte berätta vad de heter, varför de används, i vilka typer av produkter man hittar dem och på vilket sätt de kan vara skadliga i för stora mängder.

Natriumnitrit

Ett tillsatsämne man använder i framförallt charkprodukter för att förhindra att nervgiftet botulinumtoxin bildas. Botulinumtoxin är i dag det mest kända giftet som finns och orsakar förgiftningssjukdomen botulism. Natriumnitrit är ett cancerframkallande ämne och det är därför man ska vara återhållsam med hur mycket charkprodukter man äter.

Azofärgämnen

Azofärgämnen är ett samlingsnamn för olika färgämnen som används inom livsmedelsindustrin för färgsättning. Dessa färgämnen är flitigt omdebatterade för sina potentiella hälsorisker. Det finns studier som visar att de kan orsaka beteendestörningar och allergier. I Sverige har till och med vissa Azofärgämnen varit förbjudna, men kommit att tillåtas igen på grund av EU-regler.

Matvarubutiker och tillverkare har dock själva till viss mån försökt komma bort från Azofärgämnena, men de finns fortfarande kvar i vissa produkter. Här nedan är en tabell över de olika ämnena:

E-nummer Namn
E 102 Tartrazin
E 110 Para-orange
E 122 Azorubin
E 123 Amarant
E 124 Nykockin
E 129 Allurarött
E 151 Briljantsvart
E 155 Brun HT
E 180 Litolrubin

Aspartam

Sötningsmedlet aspartam som oftast används i godis, läsk och tuggummi är ytterligare ett omdebatterat tillsatsämne. Studier har visat att det kan vara negativt för hälsan, men det finns också studier som visar att mängden aspartam i livsmedlen är så liten att det inte borde utgöra någon risk vid normal konsumtion.

Glutamat

Precis som med många andra tillsatsämnen finns det ingen entydig bild av Glutamats påverkan på människan. En del menar att den är skadlig, andra inte. Det finns flera olika varianter av Glutamat som är ett smakförstärkande ämne. Dessa har e-nummer E620 – E625 och finns i en rad olika typer av livsmedel som bland annat kryddor. En del kan reagera med överkänslighet mot ämnet, ett av symptomen är huvudvärk.

Det finns också debatter om huruvida Glutamat orsakar övervikt och Alzheimers.

Dessa är några av livsmedelstillsatserna som anses vara möjliga hälsorisker. Det är svårt att bena ut hur stor fara de utgör eftersom forskning ofta visar motstridiga slutsatser.

Matfetter

Matfett är också en källa till hälsorisker och under flera år har vi uppmärksammats på de skadliga transfetterna som finns i processade matvaror och i mejeriprodukter. En vanlig missuppfattning är att transfetter alltid är något som skapats på industriell väg genom att man delvis härdar fetter. Det stämmer dock inte för det bildas även transfetter på naturlig väg hos kossor och får. Enligt Livsmedelsverket är det lika skadligt med naturliga transfetter för hälsan som de som framställts på industriell väg.

Den stora faran med transfetter är att de höjer kolesterolvärdet vilket är skadligt för hjärta och kärl. Man undviker transfetter genom att inte köpa produkter som innehåller delvis härdat fett eller äta för mycket mejeriprodukter eller produkter som är gjorda av mejeriråvaror.

I Danmark lagstiftade man 2003 om att det inte får finnas mer än 2% av transfetter i fettet i en produkt. Förra året beslutade även USA om att lagstifta mot transfetter. Där ska det bli förbjudet med industriella transfetter under 2018, dispens ska dock kunna ges.

Ett annat omstritt matfett är palmolja som används i inom matindustrin. Anledningen till att den är så omdebatterad är för att regnskog och tropikskog skövlas för att göra plats för stora odlingar av oljepalmer. Förutom avverkningen så används dessutom farliga besprutningsmedel i odlingen. Det är inte heller någon särskilt hälsosam olja att förtära eftersom den är kolesterolhöjande.

Att undvika palmoljan är dock svårt eftersom den finns i många produkter. Men man kan försöka titta efter kravmärkta varor och välja livsmedel med RSPO-certifierad palmolja. Dock anser till exempel Naturskyddsföreningen att certifieringskraven inte är tillräckligt hårda för att det ska vara hållbart för miljön i längden. Istället anser de att man behöver ställa hårdare krav om miljön ska skyddas.