Kemikalier

Kemikalier används ofta vid odling

Nu har jag gått igenom hur vi dels får i oss skadliga ämnen via tillsatser i maten och dels genom matförpackningar som innehåller kemikalier. Därmed är det dags för nästa steg: kemikalierna och ämnena vi får i oss från odling och råvaruframställningen.

Till skillnad från tillsatserna i maten handlar inte dessa ämnen om att förhöja smakupplevelsen eller förbättra hållbarheten. Istället får vi i oss dessa kemikalier och ämnen som ett resultat av att man använder olika bekämpningsmedel eller kemikalier under odlingsprocessen. Dessa kemikalier följer sen med på köpet när produkten är färdig att konsumeras. Ett klassiskt exempel är besprutning av frukt och grönsaker. Vi kan också få i oss antibiotika och andra medicinrester genom att konsumera kött från djur som behandlats med läkemedel.

Det är inte bara i maten dessa kemikalier och medicinrester hamnar, de läcker också ut i naturen och kan orsaka föroreningar i vatten, vatten som vi sen ska dricka och som huserar den fisk vi sen vill äta.

Åsikterna går som vanligt isär gällande hälsorisker med besprutningsmedel och andra kemikalier och mediciner som används inom livsmedelsindustrin. Svaret är kanske att vi inte heller riktigt vet vilka de långsiktiga effekterna är, men att det finns studier som pekar på att vissa ämnen är cancerframkallande och hormonstörande till exempel medan andra studier visar på att ämnena är ofarliga om man inte får i sig för höga doser.

Det är en svår balansgång som konsument att veta hur man ska förhålla sig i saken. Personligen tror jag nog på den linjen att i låga doser så är kanske varje enskilt ämne inte så farligt att få i sig. Men jag oroar mig för blandningen av ämnena, har det någon betydelse till exempel? Sen funderar jag också mycket på det där med låga doser och maxnivåer. Ofta utgår man då ifrån att människor äter en väldigt varierad kost. Men om jag äter två bananer om dagen året runt, blir det då för hög dos?

Livsmedelsverket är dock tydliga med att det inte finns några risker att äta de besprutade livsmedlen eftersom de dels är besprutade med godkända medel och dels håller sig inom gränsvärdena. I samma text påpekar de att tidigare besprutningsmedel som använts har blivit förbjudna, som om det skulle ge konsumenterna en extra trygghet. För mig blir effekten tvärtom. Hur vet jag att Livsmedelsverket inte i dag tillåter besprutningsmedel som de klassar som ofarliga men om några år förbjuder för att de visat sig hälsoskadliga? Historien är ju full av sådana exempel där man först tror något är ofarligt, och sen måste man förbjuda ämnet för att det framkommit att det är skadligt.

Livsmedelsverket påpekar dock en viktig sak, och det är jordbrukarnas hälsa som i hög grad hotas av bekämpningsmedlen eftersom de blir utsatta för dem i mycket högre grad än slutkonsumenterna. Så för deras skull är det bra att köpa ekologiska varor.

För att undvika att få i sig bekämpningsmedel kan man köpa KRAV-odlade varor och vara noga när man tvättar grönsaker och frukter. Skrubba frukten eller grönsaken ordentligt och skala den gärna efteråt.

Bland frukter är det främst vindruvor, russin, bananer, äpplen, citrusfrukter, blåbär och jordgubbar som är mest utsatta för bekämpningsmedel. På grönsaksfronten är det paprika, broccoli, spenat, gurka, körsbärstomater och selleri som är värst utsatt för besprutning.