PFAS – farligt ämne

Farligt ämne - PFAS

Bakplåtspapper och pizzakartonger är bara några av produkterna som kan skada vår miljö och i längden också vår hälsa. De innehåller ofta fett och vattenavstötande högflourerade kemikalier som går under samlingsnamnet PFAS som inte kan brytas ner av naturen. Istället hamnar kemikalierna i mark och vatten och påverkar både människa och djur som får i sig ämnena.

Det finns många högflourerade kemikalier, en är förbuden, men många används fortfarande för sina fett- och vattenavvisande egenskaper utan att man vet vilka de långsiktiga konsekvenserna blir av användningen.

Människor och djur kan inte heller bryta ner många av dessa kemikalierna och de blir därför kvar i kroppen under lång tid och fylls på i takt med att vi utsätts för ämnena. Till slut kan vi bli förgiftade. När det gäller PFAS har djurförsök visat påverkan på immun- och hormonsystemet och reproduktionen.

PFAS hotar i dag kvaliteten på vårt dricksvatten och man ska undvika fisk från vissa sjöar. Efter en undersökning bland landets vattenverk upptäckte man att det på flera håll finns höga halter av de högflourerade kemikalierna i vattnet, på vissa ställen så höga att man fick stänga vattenverk och installera speciella kolrengöringsfilter. I Kallinge i Ronneby kommun var man drabbade av problemet och de har bildat en förening för att få skadestånd från staten för att deras dricksvatten förstörts av PFAS och för att de fått i sig de skadliga ämnena.

I framtiden kommer vi kunna ta del av en långtidsstudie från Lunds Universitet som via blodprovsanalyser följer hur kemikalienivån förändras hos utvalda Kallinge-bor.

En gemensam nämnare som många av reningsverken med höga halter av PFAS hade var att de låg nära flygfält eller andra typer av brandövningsplatser. Man tror att det är brandskum som läckt ut i naturen och orsakat de höga halterna av kemikalier i dricksvattnet.

Som du ser är det inte bara maten man måste se upp med utan hela livsmedelskedjan inklusive förpackningarna. För att vara säker på att man inte bidrar till att köpa produkter som innehåller PFAS så ska man välja miljömärkta varor.

Problemet med PFAS visar också tydligt att det vi i dag använder utan att reflektera över kan visa sig vara miljö- och hälsofarligt om några år och då är det kanske försent att göra något åt det.

Matfett och tillsatser

hamburgare snabbmat

Smak, konsistens och hållbarhet är vanliga argument för att använda tillsatser i processade livsmedel. I Sverige får man bara använda godkända tillsatser som jag berättade om i mitt förra inlägg. Det betyder dock inte att alla tillsatser är ofarliga, vissa ska man tvärtom se upp med och undvika att äta för mycket av.

I dag tänkte jag gå igenom några olika tillsatser som man inte ska äta för mycket av. Jag tänkte berätta vad de heter, varför de används, i vilka typer av produkter man hittar dem och på vilket sätt de kan vara skadliga i för stora mängder.

Natriumnitrit

Ett tillsatsämne man använder i framförallt charkprodukter för att förhindra att nervgiftet botulinumtoxin bildas. Botulinumtoxin är i dag det mest kända giftet som finns och orsakar förgiftningssjukdomen botulism. Natriumnitrit är ett cancerframkallande ämne och det är därför man ska vara återhållsam med hur mycket charkprodukter man äter.

Azofärgämnen

Azofärgämnen är ett samlingsnamn för olika färgämnen som används inom livsmedelsindustrin för färgsättning. Dessa färgämnen är flitigt omdebatterade för sina potentiella hälsorisker. Det finns studier som visar att de kan orsaka beteendestörningar och allergier. I Sverige har till och med vissa Azofärgämnen varit förbjudna, men kommit att tillåtas igen på grund av EU-regler.

Matvarubutiker och tillverkare har dock själva till viss mån försökt komma bort från Azofärgämnena, men de finns fortfarande kvar i vissa produkter. Här nedan är en tabell över de olika ämnena:

E-nummer Namn
E 102 Tartrazin
E 110 Para-orange
E 122 Azorubin
E 123 Amarant
E 124 Nykockin
E 129 Allurarött
E 151 Briljantsvart
E 155 Brun HT
E 180 Litolrubin

Aspartam

Sötningsmedlet aspartam som oftast används i godis, läsk och tuggummi är ytterligare ett omdebatterat tillsatsämne. Studier har visat att det kan vara negativt för hälsan, men det finns också studier som visar att mängden aspartam i livsmedlen är så liten att det inte borde utgöra någon risk vid normal konsumtion.

Glutamat

Precis som med många andra tillsatsämnen finns det ingen entydig bild av Glutamats påverkan på människan. En del menar att den är skadlig, andra inte. Det finns flera olika varianter av Glutamat som är ett smakförstärkande ämne. Dessa har e-nummer E620 – E625 och finns i en rad olika typer av livsmedel som bland annat kryddor. En del kan reagera med överkänslighet mot ämnet, ett av symptomen är huvudvärk.

Det finns också debatter om huruvida Glutamat orsakar övervikt och Alzheimers.

Dessa är några av livsmedelstillsatserna som anses vara möjliga hälsorisker. Det är svårt att bena ut hur stor fara de utgör eftersom forskning ofta visar motstridiga slutsatser.

Matfetter

Matfett är också en källa till hälsorisker och under flera år har vi uppmärksammats på de skadliga transfetterna som finns i processade matvaror och i mejeriprodukter. En vanlig missuppfattning är att transfetter alltid är något som skapats på industriell väg genom att man delvis härdar fetter. Det stämmer dock inte för det bildas även transfetter på naturlig väg hos kossor och får. Enligt Livsmedelsverket är det lika skadligt med naturliga transfetter för hälsan som de som framställts på industriell väg.

Den stora faran med transfetter är att de höjer kolesterolvärdet vilket är skadligt för hjärta och kärl. Man undviker transfetter genom att inte köpa produkter som innehåller delvis härdat fett eller äta för mycket mejeriprodukter eller produkter som är gjorda av mejeriråvaror.

I Danmark lagstiftade man 2003 om att det inte får finnas mer än 2% av transfetter i fettet i en produkt. Förra året beslutade även USA om att lagstifta mot transfetter. Där ska det bli förbjudet med industriella transfetter under 2018, dispens ska dock kunna ges.

Ett annat omstritt matfett är palmolja som används i inom matindustrin. Anledningen till att den är så omdebatterad är för att regnskog och tropikskog skövlas för att göra plats för stora odlingar av oljepalmer. Förutom avverkningen så används dessutom farliga besprutningsmedel i odlingen. Det är inte heller någon särskilt hälsosam olja att förtära eftersom den är kolesterolhöjande.

Att undvika palmoljan är dock svårt eftersom den finns i många produkter. Men man kan försöka titta efter kravmärkta varor och välja livsmedel med RSPO-certifierad palmolja. Dock anser till exempel Naturskyddsföreningen att certifieringskraven inte är tillräckligt hårda för att det ska vara hållbart för miljön i längden. Istället anser de att man behöver ställa hårdare krav om miljön ska skyddas.

För komplicerat att välja bra mat

Vindruvor

Att maten påverkar vår hälsa kommer knappast som någon nyhet för någon. Att godis, glass och vitt bröd inte är någon särskilt lyckad diet i längden är nog de flesta av oss väl medvetna om också. Problemet är alla tillsatser som finns i livsmedlen vi köper och som vi inte har någon kunskap om.

Ibland känns det som att man skulle behöva en högre utbildning i kemi och livsmedelskunskap för att förstå vad det är i maten och varför det är bra eller skadligt. Därför lägger man sin tillit till branschen och hoppas att matproducenter, kontrollmyndigheter och affärer har koll på läget. Annars skulle vi behöva säkert en timme på oss i affärerna om vi ska googla alla ingredienser vi inte känner till.

Tyvärr hjälper inte det heller eftersom det då och då uppdagas fusk med innehållsdeklarationer. Det största exemplet på senare tid är väl de så kallade hästlasagnerna. Om du inte kommer ihåg skandalen så kommer här en liten påminnelse.

Den så kallade hästskandalen handlade om att man fann hästkött i djupfrysta färdigrätter från vissa tillverkare. Ingenstans på förpackningen framgick det att maträtten innehöll hästkött, utan istället stod det att maträtten innehöll nötkött. Det var inte heller bara hästkött man hittade i lasagnerna, fläsk fanns också ofta i trots att det inte fanns med i innehållsdeklarationen.

När fusket uppdagats växte upptäckten till en stor skandal då man testade fler och fler färdigrätter. Det visade sig att fel slags kött fanns även i bland annat köttbullar.

Det jag vill säga är att man som konsument är väldigt utlämnad till matproducenterna och att allt går rätt till hela vägen i matkedjan. Man kan inte värja sig mot sådant man inte rimligen kan ha någon vetskap om.

Något vi däremot kan försöka bli bättre på det är att lära oss mer om olika skadliga ämnen som man ska se upp med när man handlar. Det är svårt att undvika processade livsmedel helt och hållet, men man kan försöka undvika dem som innehåller ämnen som forskning visat är ohälsosamma, så kallade tillsatser. Här vill jag också påpeka att tillsatser inte är det enda som kan vara skadligt i mat, bekämpningsmedel som finns kvar på frukt och grönt räknas ju inte som tillsatser men är knappast nyttigt det heller. Men mer om det längre fram, nu blir det fokus på tillsatserna.

Angående tillsatser bör man också skilja på sådana som är okej att äta någon gång ibland och sådana som man helt ska undvika. Tänk också på att forskningsrönen ändras i takt med att nya studier kommer. Därför kan ett ämne som var okej i dag vara något man ska undvika i morgon eller vice versa.

Jag måste också komma med ett lite försvar för tillsatserna. En del av dem har fått oförtjänt hård kritik. Det är nämligen inte bara av kostnadsskäl eller smakskäl vissa tillsatser används. Ibland finns de i för att skydda oss konsumenter från farliga gifter som kan utvecklas om matvaran skulle bli dålig. Ett exempel är natriumnitrit som ofta finns i processade köttprodukter. Om man ska diskutera natriumnitritets vara eller inte vara måste man alltså väga riskerna mot varandra. Natriumnitritets risker mot risken att bli förgiftad av dåliga charkprodukter.

Som du ser är det inte bara antingen eller, det är en komplicerad avvägning ibland huruvida tillsatser är bra eller dåligt. I Sverige finns tydliga regler för vilka tillsatser som är godkända att använda i livsmedel. Det betyder dock inte att man kan äta hur mycket som helst av en produkt utan att den är skadlig, det är sällan nyttigt att överkonsumera något och i fallet med tillsatser finns det som sagt några man ska undvika att äta för ofta.

Mer om tillsatser och skadliga ämnen i maten blir det framöver.