Hälsosam fotbollskväll

nyttiga snacks

Snart är det final i Champions League och många svenskar kommer bänka sig framför TV:n med öl och snacks för att följa fotbollsdramat tillsammans med vänner. I dag tänkte jag tipsa om lite nyttiga tilltugg att ha till matchen för den som vill byta ut de traditionella chipsen mot något lite mer hälsosamt!

Dippa grönsaker – Har du dippat grönsaker någon gång? Själv tycker jag det är jättegott och dessutom ett nyttigt alternativ till chips. Jag brukar dippa morötter, gurka och paprika i kryddad gräddfil. Man kan antingen krydda gräddfilen själv eller köpa färdig kryddblandning.

Salta pinnar – Vill du ha ett kalorisnålare alternativ till chips så kan du satsa på salta pinnar. I Estrellas salta pinnar är det 378 kcal per 100 gram, detta kan jämföras med deras vanliga lättsaltade chips som innehåller 526 kcal per 100 gram.

Popcorn – Innehåller också mindre kalorier än chips och många andra snacks och är därför ofta ett hälsosammare alternativ. Men köp inte micropopcorn, gör egna på spisen så slipper du onödiga transfetter.

Nötter – Är både gott och ofta hälsosamt då de innehåller nyttiga fetter. En del nötter innehåller också viktiga mineraler.

Detta var några förslag på lite mer hälsosamma tilltugg till fotbollsmatchen! Vissa av snacksen är lika enkla att ta fram och äta som chips, medan andra som popcorn och grönsaker med dipp kräver lite mer arbete. Det är ofta därför jag väljer det onyttiga alternativet, de nyttiga kräver för det mesta mer jobb och förberedelse vilket man inte alltid har ork till.

Sen när vi dukat upp med snacks och bänkat oss i TV-soffan eller fåtöljen så får vi hoppas att fotbollslagen har ork så att det blir en sevärd kamp om CL-titeln! Det blir återigen ett stekhett Madrid-derby mellan Real Madrid och Atletico Madrid och jag har bettat på Real Madrid hos ett spelbolag jag hittade via denna spelsajt, tänkte jag skulle testa något annat än Svenska Spel för en gångs skull. Senast lagen möttes i en final för två år sedan så ledde Atletico matchen till slutminuterna då Real kvitterade. I förlängning så körde Real över ett tröttkört Atletico. Denna gång ser Atletico dock ännu starkare ut och det bäddar för en kanonfinal, det är nästan så att jag hoppas lite på att Atletico får revansch efter att ha tappat finalen senast.

Potatisfakta!

Lär dig om potatis

Det har blivit lite mycket fokus på kemikalier och gifter i livsmedelskedjan i den här bloggen känner jag! Därför tänkte jag nu byta spår och i dag tänkte jag prata om kul fakta om potatis och dess positiva egenskaper bland annat. Kanske beror valet av ämne på att jag just nu är hysteriskt potatissugen! Kokt potatis med korv och pepparrotssås eller hasselbackspotatis med någon god sås skulle inte vara så dumt!

Visste du att du får i dig olika mycket kolhydrater beroende på vilket sätt du tillagar potatisen på eller serverar den? Mest kolhydrater är det i mosad potatis. Så är du intresserad av hur mycket kolhydrater du får i dig bör du undersöka vilka tillagningsmetoder av potatis som ger mest/minst kolhydrater.

Potatis är en stor källa till olika vitaminer och mineraler som vi behöver. Kokt potatis på 100 g innehåller bland annat 17 mg c-vitamin, 1,8 mg niacin, 0,2 mg b6 och 322 mg kalium, 19 mg Magnesium och folater. Det har också visat sig att kokt potatis fungerar höjande på signalsubstansen seretonin som finns i våra hjärnor. Låga halter av seretonin tros vara en del av orsaken till depressioner och många av de antidepressiva läkemedlen som finns på marknaden verkar för att höja seretoninnivåerna i hjärnan. Eftersom potatis verkar naturligt seretoninhöjande kan det ge en humörhöjande effekt vid intag.

Som du ser finns det flera positiva saker med potatis och vill du veta mer om näringsinnehåll kan du läsa mer på Livsmedelsverkets webbplats eller på svenskpotatis.se.

Det finns många olika typer av potatissorter att välja mellan. Man brukar skilja mellan höst- och vinterpotatis och vår- och sommarpotatis. En av de vanligaste sorterna i Sverige är Bintje, en annan är Asterix. Förutom att de är olika till utseendet så skiljer de sig i fråga om storlek, konsistens och smak. De är också olika lätta att odla och en del kräver mer besprutning än andra eftersom de lättare drabbas av sjukdomar.

Enligt Wikipedia så är Kina det land där man odlar mest potatis i världen. Kina är också de som producerar mest ris, över 200 ton producerades under 2014 medan de under samma år producerade cirka 95 miljoner ton potatis. Näst störst producent är Indien som under 2014 producerade runt 46 miljoner ton och tredje största producent är Ryssland med 31 miljoner ton under 2014.

I Sverige producerade vi strax över 800 000 ton potatis 2014. Allra mest odlade vi vete därefter sockerbetor, korn, potatis och havre i samma storleksordning. Potatis är alltså vår fjärde största odlingsprodukt.

Men nu till något helt annat. Jag skrev ju om ekologisk fisk för ett tag sen och vikten av att välja fiskarter som inte hotas av utrotning. Nu vill jag tipsa om Rödlistan som du kan ladda ner på artdatabanken.se. I rödlistan hittar du alla fiskarter som hotas av utrotning, ta en titt där om du är nyfiken. Rödlistan uppdaterades 2015.

Plastlådor och farliga köksredskap

Se upp med plast när du lagar och förvarar mat

Förutom mat och förpackningar ska man också vara försiktig med vilka köksredskap man stoppar i grytorna och vilka matkärl man använder när man lagar och förvarar maten.

Här kommer lite tips på saker man ska undvika eller titta efter, observera att listan inte är komplett!

1. Svarta plastredskap – Livsmedelsverket varnar för att köksredskap i svart plast som stekspadar och slevar kan innehålla anilin som är ett hälsofarligt ämne. Vill man vara på den säkra sidan ska man undvika de svarta redskapen i plast. Istället kan man använda trä till exempel.
2. Förvara inte mat i plastkärl som inte är godkända för livsmedel! Kolla efter på plastförpackningen och se om den är märkt med en symbol med ett glas och en gaffel. Har produkten denna märkning ska den vara säker att använda för mat.
3. Värm inte mat i micron i plastförpackningar som inte är avsedda för användning i micro, titta efter märkning på förpackningen.
4. Aluminium och aluminiumkastruller bör inte användas i tillagningen eller förvaringen av sura livsmedel.

Visste du förresten att det på förpackningarna finns ett märke som visar vilken typ av plast förpackningen innehåller. Kolla efter en triangel med en siffra i, siffrorna går från 1-7. I listan nedan kan du se vad siffrorna står för.

01 – PET
02 – PE-HD
03 – PVC
04 – PE-LD
05 – PP
06 – PS
07 – O, övrigt ex PC som kan innehålla bisfenol A.

Källa Livsmedelsverket

Östersjöfisken – förgiftad

Fisk från Östersjön

Jag avslutade ju förra inlägget om att berätta om krav-märkt fisk. Något jag själv faktiskt nyligen lärde mig att det fanns. Jag äter inte fisk själv så jag hade missat det totalt. I dag tänkte jag fortsätta på fisk-temat och närmare bestämt östersjöfisken som tyvärr ofta innehåller höga halter av de kemiska medlen dioxin och PCB som anses hälsofarliga.

Det är framförallt fet fisk från östersjön som innehåller dessa kemikalier och Livsmedelsverket har gått ut med rekommendationer till befolkningen om hur ofta man kan äta fet östersjöfisk. Men de har också rekommendationer för fisk från andra sjöar som förorenats av giftiga kemikalier. Enligt deras rekommendationer kan man äta fet fisk från dessa vatten max en gång per vecka. Barn, ungdomar fertila kvinnor och ammande kvinnor ska endast äta denna typ av fisk max tre gånger per år. Dessa rekommendationer gäller för dessa typer av fiskar:

”Rekommendationen gäller strömming/sill och vildfångad lax och öring från hela Östersjön och Bottniska viken. Den gäller också vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern, liksom röding och sik från Vättern.” Källa Livsmedelsverket

Dessa fiskar är ofta så förorenade att de inte ens får säljas inom EU, utan endast inom Sverige som har fått dispens av EU. Sveriges Radio gjorde en intressant dokumentär i ämnet. Dokumentären sändes i P3 och hette dioxinfisken i Östersjön och finns fortfarande att lyssna på på SR:s webbsida. I dokumentärinslaget får man bland annat höra utländska politikers syn på miljöproblemet och Sveriges rätt att fiska och sälja den förgiftade fisken. En mycket intressant dokumentär som jag verkligen rekommenderar både till den som vill veta mer och den som redan är insatt i problematiken.

Problemet med förorenade fiskar är också att vi behöver äta fisk. Vi mår bra av att äta fisk och om vi inte längre kan äta fisk för att den är förgiftad så kommer vår hälsa förmodligen påverkas av detta. Så lösningen är inte så enkel som att bara sluta äta fisk.

Man ska inte heller tro att det bara är svensk fisk som har problem med miljögifter. På andra håll i världen har man också hittat farliga kemikalier i fiskar. Men det verkar inte finnas några speciella kostrekommendationer för annan fisk än den svenska. Istället är Livsmedelsverkets kostråd att man ska variera kosten med mager och fet fisk och äta fiskrätter två-tre gånger per vecka.

Vill du göra en insats för miljön och den egna hälsan tycker jag du ska kolla på WWFs fiskguide som jag nämnde i förra inlägget eller läsa på hos Naturskyddsföreningen vilka fiskarter de avråder från och vilka de ger grönt ljus för.

Kravmärkning och ekologisk fisk

Läs om krav och ekologisk fisk

Kravmärket är nog känt av de flesta, men vad står det för? Det finns egentligen inget statiskt svar på den frågan eftersom reglerna för att få krav-märka produkter uppdateras med jämna mellanrum. Men i grund och botten handlar krav om att endast produkter som är skonsamma mot miljön i hela livsmedelskedjan ska kravmärkas. I livsmedelskedjan ingår till exempel djurhållning, odling och förpackningar.

En intressant sak som vi som konsumenter inte tänker på är kanske det här med karenstid och omställningstid för producenterna. Det är inte bara att börja odla krav-märkt från en dag till en annan. Enligt kravs regelverk måste det gå en viss tid från det att man slutat med den ordinarie odlingen och gått över till krav för att man ska få kalla en produkt kravmärkt. Detta kallas för karenstid eller omställningstid i branschen. Detta gör att livsmedelsproducenterna inte bara kan växla mellan normal odling och ekologisk odling som de tycker och känner.

En annan sak jag inte kände till angående krav-märkning. Det är att det finns regler för hur nära odlingen får ligga vältrafikerade vägar eller andra konventionella odlingsmarker. Det där med att ha ett visst avstånd mellan odling och trafik känner jag är en utmärkt idé. Vet inte hur många gånger jag susat förbi de öppna fälten och känt ett obehag inför tanken på att äta något som odlats så nära vägen. Själv skulle jag ju inte plocka smultron vid vägkanten, skölja av dem och stoppa i munnen. Lika lite vill jag köpa produkter som odlats vid vägkanten.

Det finns också kravmärkta fiskprodukter. Ett vanligt problem med fiskodling är att det leder till övergödning, men för att få kravmärka sin fisk så är reglerna så att odlingen inte får bidra till övergödningen. När det gäller vildfångad kravmärkt fisk är reglerna så att båten måste hålla sig inom vissa miljönormer och fisket får inte bedrivas på hotade fiskbestånd.

Både Naturskyddsföreningen och WWF förordar att man ska köpa kravmärkt eller miljömärkt fisk om man vill vara snäll mot miljö och djurliv. WWF skriver också om två andra eko-märkningar av fisk som man kan titta efter om man vill äta miljövänligt. Dessa är MSC och ASC. Om du inte har tillgång till eko-certifierad fisk så kan du kolla in WWFs fiskeguide där de listar vilka fiskarter som är okej att äta. Observera att det inte bara är fiskarten som avgör om det är ett bra miljöval eller ej, ursprunget är viktigt att kontrollera också precis som fiskemetod. Exempelvis är bläckfisk som är fångad med hjälp av garn eller trål med på den röda listan medan tioarmad bläckfisk som fångats med lina i Sv Atlanten okej.

Är du en stor fiskkonsument är det en bra idé att ha med sig den gröna listan när man handlar så att man vet vilka fiskar man ska titta efter eller fråga om i fiskdisken.

Förutom WWFs lista på fiskguiden så finns en lista med rödlistade fiskarter som är på väg att utrotas. Fiskarter på denna lista bör du definitivt undvika om du vill verka för en fortsatt mångfald av fiskarter i jordens hav och sjöar.

Kost och träning

Hälsa och träning

Självklart bör alla vara uppmärksamma på vilken sorts mat de stoppar i sig, men de som är aktiva och tränar eller de som har någon typ av sjukdom bör vara extra nog med att se till att kroppen får i sig all energi och de ämnen den behöver.

På Livsmedelsverkets webbplats kan man läsa många bra kostråd om vill ha info om vad kroppen behöver för att må bra.

Jag har ju tidigare i bloggen varit inne på det här med att titta på sport på TV, själv hör jag tyvärr till kategorin sportintresserade som gärna sätter mig i soffan och tittar, men som själv inte utövar någon sport eller större fysisk aktivitet. I mitt fall beror det till största delen på fysiska besvär som hindrar mig och eftersom jag inte är så aktiv så får jag se upp med att stoppa i mig för mycket kalorier eftersom jag förbränner mindre än de som motionerar och rör på sig.

Hur mycket kalorier man förbränner är delvis individuellt, vissa har högre förbränning än andra. Men det beror också på hur mycket vi rör oss och vad vi gör. En maratonlöpare förbränner mycket mer kalorier än vad en sprinter gör under ett tävlingslopp. Dessutom skiljer sig kaloriförbrukningen mellan män och kvinnor.

Jag hittade en jätteintressant artikel i Sydsvenskan om kaloriförbrukning utifrån idrottsaktivitet. Bland annat så fick man veta att Charlotte Kalla förbränner ungefär 600 kalorier på ett 10 km lopp som tar 30 min och att en fotbollsspelare som spelar i 90 minuter gör av med ungefär 1200 kalorier.

Golf var också ett bra sätt att bränna kalorier på. Att sova var däremot ingen höjdare för förbränningen som då gick ner till en tredjedel av normalförbränningen. Vill du veta mer energiförbränning så hittar du hela artikeln hos Sydsvenskan, artikeln heter ”Så mycket julmat gör idrottarna av med”.

Det kan vara svårt att hålla reda på hur mycket kalorier man stoppar i sig eftersom man då måste hålla på och väga all mat man äter. Men vill man vara noga så är det enda sättet att ta reda på sitt energiintag om man inte enbart äter färdigrätter där kalorimängden står tryckt på förpackningen. Men tänk på att kalorier inte är allt, det måste finnas en bra mix av olika ämnen, fetter och kolhydrater som vår kropp kräver för att fungera.

Nej, nu börjar jag bli hungrig av alla tankar på mat! Jag får fokusera på sport istället. Simning är ganska skonsamt mot kroppen, så har du skador eller smärta i någon kroppsdel så kan du testa att simma eller gå på vattengymnastik. Golf kan också funka liksom raska promenader.

Och apropå sport. Just nu pågår ju herrarnas ishockey-VM i Ryssland. Hur tror ni det kommer gå för Sverige? Jag hittade en bra sida där man kan jämföra oddsen hos olika spelbolag på matcherna och i kvällens match då Sverige möter Kazakstan ser oddsen bra ut för Sveriges del.

De flesta spelbolag tror dock inte Sverige kommer vara med och utmana om VM-guldet, istället är det Kanada, Finland och Ryssland som tros hamna i guldstriden. Vill du spela på VM-matcherna eller bara få koll på matchtiderna så kan du se både spelschema och odds hos oddssidan.

Jag ska i alla fall försöka bänka mig framför matchen och heja på de blågula!

Hälsosam mat under OS och EM

Hälsosam mat

2016 blir ett riktigt sportår med både fotbolls-EM för herrar och sommar-OS. För många kommer det innebära mycket stillasittande framför tv:n med alkohol, snabbmat och snacks. I kombination blir detta riktigt ohälsosamt och jag tänkte passa på att ge lite idéer och inspiration på nyttigare mat som du kan ha i åtanke när du inte har tid att fundera ut vad du ska laga till.

Eftersom sportevenemang ofta äger rum när vi normalt äter middag så är det lätt hänt att man beställer färdigmat för att både hinna äta och se på sporten. Att slänga in en färdigrätt i micron brukar också vara ett alternativ. I längden är dock detta inte så hälsosamt eller särskilt roligt. Tillslut tröttnar man på de djupfrysta rätterna eller snabbmatskedjornas utbud.

Därför har jag sammanställt lite idéer på maträtter som är hälsosamma och enkla att laga till!

Sallad:

Att grönsaker är nyttigt kommer knappast som en överraskning, men det tål att upprepas. Köp sallad och grönsaker du tycker om. Skölj dem och skär upp dem och blanda samman dem i en bunke. Exempel på råvaror du kan använda: Sallad, tomat, paprika, majs, gurka, lök, ruccola,

Du kan ha en massa olika tillbehör till salladen: nötter, strimlad skinka, fetaost, oliver med mera.

Hamburgare:

Gör egna hamburgare av köttfärs som du kryddat och plattat ut till hamburgare. Stek dem på spisen eller grilla dem. Hoppa över brödet och pommes fritsen, servera med sallad istället!

Skyr och skinksmörgås:

I kyldisken finns något som heter Skyr som är en slags proteinrik mejeriprodukt som är väldigt mättande. Den innehåller väldigt lite fett och en hel portion på 160 gram innehåller endast 120 kcal. Gör en knäckebrödssmörgås med skinka till så har du fått i dig ett bra mellanmål som mättar fram tills du har möjlighet att laga till något ordentligt.

Omelett:

Ägg och vatten är allt som behövs för att göra en omelett som går snabbt och lätt att tillaga. Ägg är mättande och innehåller proteiner, mineraler och bra fetter. Ät dock inte för mycket ägg utan variera kosten!

Till omeletten kan du äta en mättande skinksmörgås med knäckebröd, oliver, fetaost, skinka, sallad et cetera.

Keso:

Använd keso som bas och lägg till tillbehör eller gör smörgåsar med keso på. Knäckebröd med keso och paprika kan man till exempel äta. Eller keso och avokado eller ha keso till bakad potatis som du gör snabbt i micron.

Efterrätter

Vad ska man då ha att svalka sig med under de förhoppningsvis varma sommardagarna? Melon till efterrätt är ett av tipsen! Frukt är ett annat exempel, en härlig fruktsallad med lite vaniljyoghurt till kan vara ett bra alternativ till glass och bullar. Du kan också göra glassaktiga efterrätter genom att skära upp frukten och frysa den en stund. Jordgubbar kan man också unna sig, de är rika på nyttiga antioxidanter och andra ämnen som vi behöver få i oss.

Ja detta var några av mattipsen inför sommarens stora sportevenemang! Jag kommer förmodligen sitta klistrad framför TV:n och följa många av fotbollsmatcherna så jag kommer definitivt behöva äta lite nyttigare under EM och OS. Allt om sommarens fotbollsmästerskap hittar du här ifall du är intresserad av att få koll på tv-tider, grupperna och arenorna till exempel.

Kemikalier

Kemikalier används ofta vid odling

Nu har jag gått igenom hur vi dels får i oss skadliga ämnen via tillsatser i maten och dels genom matförpackningar som innehåller kemikalier. Därmed är det dags för nästa steg: kemikalierna och ämnena vi får i oss från odling och råvaruframställningen.

Till skillnad från tillsatserna i maten handlar inte dessa ämnen om att förhöja smakupplevelsen eller förbättra hållbarheten. Istället får vi i oss dessa kemikalier och ämnen som ett resultat av att man använder olika bekämpningsmedel eller kemikalier under odlingsprocessen. Dessa kemikalier följer sen med på köpet när produkten är färdig att konsumeras. Ett klassiskt exempel är besprutning av frukt och grönsaker. Vi kan också få i oss antibiotika och andra medicinrester genom att konsumera kött från djur som behandlats med läkemedel.

Det är inte bara i maten dessa kemikalier och medicinrester hamnar, de läcker också ut i naturen och kan orsaka föroreningar i vatten, vatten som vi sen ska dricka och som huserar den fisk vi sen vill äta.

Åsikterna går som vanligt isär gällande hälsorisker med besprutningsmedel och andra kemikalier och mediciner som används inom livsmedelsindustrin. Svaret är kanske att vi inte heller riktigt vet vilka de långsiktiga effekterna är, men att det finns studier som pekar på att vissa ämnen är cancerframkallande och hormonstörande till exempel medan andra studier visar på att ämnena är ofarliga om man inte får i sig för höga doser.

Det är en svår balansgång som konsument att veta hur man ska förhålla sig i saken. Personligen tror jag nog på den linjen att i låga doser så är kanske varje enskilt ämne inte så farligt att få i sig. Men jag oroar mig för blandningen av ämnena, har det någon betydelse till exempel? Sen funderar jag också mycket på det där med låga doser och maxnivåer. Ofta utgår man då ifrån att människor äter en väldigt varierad kost. Men om jag äter två bananer om dagen året runt, blir det då för hög dos?

Livsmedelsverket är dock tydliga med att det inte finns några risker att äta de besprutade livsmedlen eftersom de dels är besprutade med godkända medel och dels håller sig inom gränsvärdena. I samma text påpekar de att tidigare besprutningsmedel som använts har blivit förbjudna, som om det skulle ge konsumenterna en extra trygghet. För mig blir effekten tvärtom. Hur vet jag att Livsmedelsverket inte i dag tillåter besprutningsmedel som de klassar som ofarliga men om några år förbjuder för att de visat sig hälsoskadliga? Historien är ju full av sådana exempel där man först tror något är ofarligt, och sen måste man förbjuda ämnet för att det framkommit att det är skadligt.

Livsmedelsverket påpekar dock en viktig sak, och det är jordbrukarnas hälsa som i hög grad hotas av bekämpningsmedlen eftersom de blir utsatta för dem i mycket högre grad än slutkonsumenterna. Så för deras skull är det bra att köpa ekologiska varor.

För att undvika att få i sig bekämpningsmedel kan man köpa KRAV-odlade varor och vara noga när man tvättar grönsaker och frukter. Skrubba frukten eller grönsaken ordentligt och skala den gärna efteråt.

Bland frukter är det främst vindruvor, russin, bananer, äpplen, citrusfrukter, blåbär och jordgubbar som är mest utsatta för bekämpningsmedel. På grönsaksfronten är det paprika, broccoli, spenat, gurka, körsbärstomater och selleri som är värst utsatt för besprutning.

PFAS – farligt ämne

Farligt ämne - PFAS

Bakplåtspapper och pizzakartonger är bara några av produkterna som kan skada vår miljö och i längden också vår hälsa. De innehåller ofta fett och vattenavstötande högflourerade kemikalier som går under samlingsnamnet PFAS som inte kan brytas ner av naturen. Istället hamnar kemikalierna i mark och vatten och påverkar både människa och djur som får i sig ämnena.

Det finns många högflourerade kemikalier, en är förbuden, men många används fortfarande för sina fett- och vattenavvisande egenskaper utan att man vet vilka de långsiktiga konsekvenserna blir av användningen.

Människor och djur kan inte heller bryta ner många av dessa kemikalierna och de blir därför kvar i kroppen under lång tid och fylls på i takt med att vi utsätts för ämnena. Till slut kan vi bli förgiftade. När det gäller PFAS har djurförsök visat påverkan på immun- och hormonsystemet och reproduktionen.

PFAS hotar i dag kvaliteten på vårt dricksvatten och man ska undvika fisk från vissa sjöar. Efter en undersökning bland landets vattenverk upptäckte man att det på flera håll finns höga halter av de högflourerade kemikalierna i vattnet, på vissa ställen så höga att man fick stänga vattenverk och installera speciella kolrengöringsfilter. I Kallinge i Ronneby kommun var man drabbade av problemet och de har bildat en förening för att få skadestånd från staten för att deras dricksvatten förstörts av PFAS och för att de fått i sig de skadliga ämnena.

I framtiden kommer vi kunna ta del av en långtidsstudie från Lunds Universitet som via blodprovsanalyser följer hur kemikalienivån förändras hos utvalda Kallinge-bor.

En gemensam nämnare som många av reningsverken med höga halter av PFAS hade var att de låg nära flygfält eller andra typer av brandövningsplatser. Man tror att det är brandskum som läckt ut i naturen och orsakat de höga halterna av kemikalier i dricksvattnet.

Som du ser är det inte bara maten man måste se upp med utan hela livsmedelskedjan inklusive förpackningarna. För att vara säker på att man inte bidrar till att köpa produkter som innehåller PFAS så ska man välja miljömärkta varor.

Problemet med PFAS visar också tydligt att det vi i dag använder utan att reflektera över kan visa sig vara miljö- och hälsofarligt om några år och då är det kanske försent att göra något åt det.

Matfett och tillsatser

hamburgare snabbmat

Smak, konsistens och hållbarhet är vanliga argument för att använda tillsatser i processade livsmedel. I Sverige får man bara använda godkända tillsatser som jag berättade om i mitt förra inlägg. Det betyder dock inte att alla tillsatser är ofarliga, vissa ska man tvärtom se upp med och undvika att äta för mycket av.

I dag tänkte jag gå igenom några olika tillsatser som man inte ska äta för mycket av. Jag tänkte berätta vad de heter, varför de används, i vilka typer av produkter man hittar dem och på vilket sätt de kan vara skadliga i för stora mängder.

Natriumnitrit

Ett tillsatsämne man använder i framförallt charkprodukter för att förhindra att nervgiftet botulinumtoxin bildas. Botulinumtoxin är i dag det mest kända giftet som finns och orsakar förgiftningssjukdomen botulism. Natriumnitrit är ett cancerframkallande ämne och det är därför man ska vara återhållsam med hur mycket charkprodukter man äter.

Azofärgämnen

Azofärgämnen är ett samlingsnamn för olika färgämnen som används inom livsmedelsindustrin för färgsättning. Dessa färgämnen är flitigt omdebatterade för sina potentiella hälsorisker. Det finns studier som visar att de kan orsaka beteendestörningar och allergier. I Sverige har till och med vissa Azofärgämnen varit förbjudna, men kommit att tillåtas igen på grund av EU-regler.

Matvarubutiker och tillverkare har dock själva till viss mån försökt komma bort från Azofärgämnena, men de finns fortfarande kvar i vissa produkter. Här nedan är en tabell över de olika ämnena:

E-nummer Namn
E 102 Tartrazin
E 110 Para-orange
E 122 Azorubin
E 123 Amarant
E 124 Nykockin
E 129 Allurarött
E 151 Briljantsvart
E 155 Brun HT
E 180 Litolrubin

Aspartam

Sötningsmedlet aspartam som oftast används i godis, läsk och tuggummi är ytterligare ett omdebatterat tillsatsämne. Studier har visat att det kan vara negativt för hälsan, men det finns också studier som visar att mängden aspartam i livsmedlen är så liten att det inte borde utgöra någon risk vid normal konsumtion.

Glutamat

Precis som med många andra tillsatsämnen finns det ingen entydig bild av Glutamats påverkan på människan. En del menar att den är skadlig, andra inte. Det finns flera olika varianter av Glutamat som är ett smakförstärkande ämne. Dessa har e-nummer E620 – E625 och finns i en rad olika typer av livsmedel som bland annat kryddor. En del kan reagera med överkänslighet mot ämnet, ett av symptomen är huvudvärk.

Det finns också debatter om huruvida Glutamat orsakar övervikt och Alzheimers.

Dessa är några av livsmedelstillsatserna som anses vara möjliga hälsorisker. Det är svårt att bena ut hur stor fara de utgör eftersom forskning ofta visar motstridiga slutsatser.

Matfetter

Matfett är också en källa till hälsorisker och under flera år har vi uppmärksammats på de skadliga transfetterna som finns i processade matvaror och i mejeriprodukter. En vanlig missuppfattning är att transfetter alltid är något som skapats på industriell väg genom att man delvis härdar fetter. Det stämmer dock inte för det bildas även transfetter på naturlig väg hos kossor och får. Enligt Livsmedelsverket är det lika skadligt med naturliga transfetter för hälsan som de som framställts på industriell väg.

Den stora faran med transfetter är att de höjer kolesterolvärdet vilket är skadligt för hjärta och kärl. Man undviker transfetter genom att inte köpa produkter som innehåller delvis härdat fett eller äta för mycket mejeriprodukter eller produkter som är gjorda av mejeriråvaror.

I Danmark lagstiftade man 2003 om att det inte får finnas mer än 2% av transfetter i fettet i en produkt. Förra året beslutade även USA om att lagstifta mot transfetter. Där ska det bli förbjudet med industriella transfetter under 2018, dispens ska dock kunna ges.

Ett annat omstritt matfett är palmolja som används i inom matindustrin. Anledningen till att den är så omdebatterad är för att regnskog och tropikskog skövlas för att göra plats för stora odlingar av oljepalmer. Förutom avverkningen så används dessutom farliga besprutningsmedel i odlingen. Det är inte heller någon särskilt hälsosam olja att förtära eftersom den är kolesterolhöjande.

Att undvika palmoljan är dock svårt eftersom den finns i många produkter. Men man kan försöka titta efter kravmärkta varor och välja livsmedel med RSPO-certifierad palmolja. Dock anser till exempel Naturskyddsföreningen att certifieringskraven inte är tillräckligt hårda för att det ska vara hållbart för miljön i längden. Istället anser de att man behöver ställa hårdare krav om miljön ska skyddas.